Lycka är att inspireras av en svensk klassiker.

En av de bästa program som har visats på Tv i år. En svensk klassiker där vi får följa 4:a personer och deras kämpande med en svensk klassiker. Jag känner extra med dem eftersom jag själv håller på att göra tjejklassikern. Den avslutas med Lidingöloppet i helgen. Bara för ett år sedan trodde jag inte att det var möjligt. Men tron och viljan kan försätta berg. Är det något som ger lycka och energi är att klara av mer än jag själv trodde var möjligt. Den fysik jag har idag beror bara på ett års träning.

Den största behållningen av programmet en svensk klassiker är Anders Gyhlenius. Vilken underbar inställning till livet och kämparglöd. Jag beundrar honom enormt och hoppas en dag få säga det till honom personligen. Han säger att man bryter aldrig ett lopp. Det är en skön inställning och hans peppande av de andra deltagarna är helt underbart. Hans omtänksamhet och tacksamhet för att vara med i ännu ett lopp får mina ögon att tåras. Han har gjort 35 klassiker. En av två personer som lyckats med den bragden. Det är beundransvärt.

 På söndag när springer min mil på Lidingöloppet,när jag kämpar för aborrbacken kommer Anders att peppa mig. Min önskan är att se honom i mål och tacka för hans inspiration. Det skulle vara helt fantastiskt. 

Anders, du har redan fått mig att fundera om jag skall gå efter halvklassikern nästa år och på sikt köra klassikern fullt ut.

 Om jag bara har en del av din järnvilja kommer det inte vara några som helst problem och du har fått mig att inse att jag skall njuta av loppen.