Personligen tycker jag att det är jobbigast i livet när jag inte vet vad jag vill. När jag inte har några mål. Det känns då som jag står i ett ingenmansland. Jag vet inte vart nästa fot skall gå, så den stannar kvar i luften och jag känner mig helt paralyserad. Det gäller att inte stanna för länge i det tillståndet utan att försöka få igång en rörelse igen om än så liten. Alla rörelser hjälper kroppen att starta en förändringsprocess. Så när du är stängd och låst, starta en rörelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar